Kan inte sova

Ja, så sitter man här. Klockan är snart halv ett på natten och jag kan inte sova....
Jag vet, det låter helskumt. Alla ni som har barn vet att man är ju sjukt trött. Trött är jag, men jag är så fruktansvärt mentalt och fysiskt understimulerad att jag inte kan komma till ro. Det går helt enkelt inte att sova..suck..

Är inne i en period när allt bara suger...Tycker verkligen att det är jättetråkigt att gå hemma. Längtar tillbaka till jobbet där man fick utvecklas och hade ett socialt umgänge. Här är det liksom bara jag och Karl.

Jag vet att det blir bättre framöver, men det känns lite tråkigt att fullständigt sakna den där euforiska mammakänslan som man skall få.
Vet att det är vanligare än man tror att det inte infinner sig förrän efter flera månader, men ändå, det känns trist. Just nu känns det bara som om jag skulle vilja åka iväg och bara vara själv i några dagar. Slippa ta hand om någon annan än mig själv. Men, men, det är bara att bita ihop och sikta in sig på att det blir bättre framöver.

Idag har verkligen varit en tuff dag. Inte vad det gäller Karl, han har varit jättesnäll hela dagen, nej utan mentalt jobbigt. Har varit allmänt ledsen hela dagen och vet inte vad jag skall göra åt det. Det går väl över antar jag, men det är jobbigt att bara sitta och böla hela tiden. Antar att det kan vara lite hormoner i omlopp...

Tänker nog sitta framför datorn tills Karl vaknar igen. Är snart dags för nästa måltid, så det är ingen idé att gå och lägga sig. Får väl surfa runt på alla kvällstidningar eller nått.