Pust, stånk och stön. Nu är det varmt.. Alldelles för varmt för mig och framför allt alldelles för varmt för Karl.
Karls feber går sakta neråt, han har bara haft ett par febertoppar idag och det är ju bra med tanke på hur varmt det är överallt.
Idag har både Magnus och jag stressat oss sönder och samman för att försöka hinna jobba lite båda två. Magnus jobbade några timmar i morse, jag jobbade under lunch och eftermiddagen och sen var det dags för skifbyte igen så nu är Magnus iväg på sommaravslutning med jobbet. Som sagt, stress, stress, stress.
I morgon är jag hemma och vabbar hela dagen och sen får vi se hur vi skall göra resten av veckan. Får se om det är någon idé att skicka honom till dagis eller inte. Vi får se, helt enkelt.
På torsdag är det som sagt dags för mig att få domen över knät. Hoppas, hoppas, hoppas verkligen på att de kan fixa till det. Är orolig för att de säger att jag bara skall fortsätta leva med denna smärta.. Blir kanske så att hela familjen tar en sväng till Sofia hemmet om Karl inte är dagispigg ännu. Skulle vara skönt med lite moraliskt stöd känner jag...
Idag är första gången i lillemans dryga tvååriga liv som han inte sovit middag... Kan ju ärligt säga att han var inte så svår att natta vid strax innan åtta. Är imponerad att han orkade vara vaken så länge ändå.
Nu skall jag faktisk unna mig att halvsova i soffan framför Allsång på Skansen och förhoppningsvis njuta av att det svalnar något..
Tänk vad tiden springer iväg..
9 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar