Labil

Snart är det 1 år sedan min kära far gick bort.
Känner att jag senaste tiden blivit mer och mer labil. Har väldigt nära till gråt, och då gör det inte saken bättre att K är sjuk och jag lider med honom. Det skär ju så i hjärtat att se någon man håller av sjuk även fast man vet att det går över.

Tänker på far nästan hela tiden just nu. Kommer nog att vara riktigt tungt en tid framöver.
Funderar faktiskt på att ta ledigt den 15e (dagen far somnade in) då jag känner att jag kommer ha svårt att fokusera på jobbet den dagen.
Får se framöver hur jag gör.

Nä nu skall jag nog ta och krypa ner. Är beredd för en stökig natt men hoppas ju så klart att lilleman får sova gott trots värk i öronen.