Jobbig natt

Ja, natten har varit jobbig. Av någon anledning fick han för sig att äta varannan timme i natt och däremellan vara ledsen. Så det blev inte mycket sova inatt inte. Får hoppas det blir bättre kommande natt.

Stackars Karl blir mer och mer prickig i ansiktet och rödare på ögonen. Får höra med BVC när de kommer imorgon vad det kan vara för något. Han verkar inte ha ont i alla fall så det är väl säkert något jag ätit.

Inatt blev det bara en amning och vi får se om jag skall amma en gång på dagen idag. Ammar bara när det gör ont i brösten för jag antar att det är så man får det att sluta rinna till, genom att inte amma så ofta.

Om en stund kommer Magnus hem, han skall städa inför imorgon. =) Han vill väl ha rent och snyggt när BVC kommer på besök. =)
Jag får väl ta en dusch ikväll så man är fräsch inför imorgon.

I helgen kommer Susanne och hälsar på. Skall passa på att pumpa henne på alla bra tips vad det gäller flaskmatning!!

Karl 15 dagar gammal

Inatt bestämde Magnus och jag oss för att gå över helt till flaskmatning. Karl får verkligen ont i magen varje gång jag ammar och det är inget scenario varken han eller jag gillar.
Det får bli bara flaska framöver. Känns inte som om det är så hemskt, jag har ändå ingen vidare tillrinning av mjölk så det lär nog ge sig framöver.

Pratade med Kicki från oxbackskliniken för en stund sen. Hon ville höra hur jag/vi upplevt förlossningen och hur jag mådde nu. Hon hade läst vår journal och förstod att jag är lite avskräckt från att skaffa fler barn som det är nu...

Ha fått en tid för återbesök hos henne 2 Juli då hon vill se att allt är ok. Fram tills dess så är det föbjudet för mig att bära något tyngre än Karl. Lite trist, men det får väl gå.

I helgen är det dags för Millas bröllop, känns verkligen trist att missa det, men varken jag eller Karl är i fas för att åka dit. :-( Vet att hon förstår, men det är ändå trist. Milla är ju min allra första bästis!

På fredag kommer BVC hem på besök. Får se vad de säger om att jag flaskmatar....brukar ju inte vara helt poppis men så länge Karl mår bra och går upp i vikt får de gilla läget.
Nä nu är det dags att återgå till Karl. Han är ett litet plåster idag. suck...

Karl 13 dagar gammal

Idag har Magnus börjat jobba igen. Förstår fullständigt att han vill komma ifrån lite till det "vanliga" livet. Här är det ganska segt. Blir mycket tv tittande för mig, men vad skall man göra. Funderar på att ta en promenad i vagnen om några timmar det får jag i alla fall göra. Får ju inte lyfta något ännu på 6 veckor till, vilket betyder att jag inte kan åka in till stan själv...suck...

Ja, ja får stå ut ett par månader på hemmaplan, sen blir det väl till att hälsa på jobbet och förhoppningsvis luncha med Anna eller Cina som också är mammalediga.

Nä, nu är det dags att försöka få tag på Kicki på oxbackskliniken för samtal och inbokning av återkontroll.

Karl 11 dagar

Idag har vi haft två svängar besökare.
Först kom Toni och Cissi med deras barn förbi. De hade med sig smarriga muffins.
Sen lagom tills de åkt kom min mor, Tord och mormor på besök. Så det blev en heldag med fika. :-)

Idag har Karl varit ganska mycket vaken och varit med. Trevligt. Matade honom med flaska på eftermiddagen och då satte han i sig en hel dl. Toppen. Sen sov han som en stock i tre timmar. Hur skönt som helst. Har precis ammat honom i en timme nu och nu har han äntligen somnat om. Hoppas han håller sig mätt ett tag nu.
Har börjat komma i fas med att det får bli både amning och flaska. Det räcker helt enkelt inte till. Kanske om man ammar dygnet runt, men det klarar jag inte mentalt...

Har pratat med min far idag. Har var deppig över att de inte kunde stråla metastaserna i hjärnan i veckan då de var för många, utan nu väntar han på att få hela hjärnan strålad på radiumhemmet. Hoppas han kan få en tid för det snart, samtidigt som jag bävar för vad det innebär i biverkningar.
Om inte den här sortens cellgifter funkar som han får nu, så tror jag tyvärr inte att det är så långt kvar...

Nästa vecka skall Magnus åka och hämta far och ta hit honom så han också får träffa Karl. Han har ju inte sett honom ännu. Vet att far är lite oroad över att Karl ärvt min/fars näsa. Han blev lite ledsen när jag sa det då han vet hur jobbigt jag och han själv hade det med mobbning under uppväxten. Men vi får hoppas att det inte blir så.
Nä nu skall jag passa på att vila medans Karl sover.

Karl 10 dagar gammal

Jaha, så har man då börjat blogga. Skall testa och se hur det är. Är ju hemma en hel del ett tag framöver.

Tisdagen den 12:e maj kom vår Karl till världen med en del dramatik. Han togs ut med katastrof-kejsarsnitt och hade då andningsuppehåll. De fick igång honom efter några minuter och han är i dag friskförklarad. Hans första dagar vårdades han på Neo på Huddinge sjukhus. Helt otroligt vilka underbara människor som jobbar där!! De har verkligen varit ett otroligt stöd.

Själv så blev jag riktigt dålig efter snittet. Har åkt på infektion och har haft problem med total tarmparalys. Inte roligt.....
Trodde faktiskt att det skulle vara "mysigare" att skaffa barn....

Bilden är från när jag fick träffa Karl för första gången, då var han 1 dygn gammal.

Hur som helst så kom vi hem söndagen den 17:e maj och även om det var det läskigaste jag varit med om så är det skönt att ha kommit hem. Slippa sova i sjukhussängen och bli störd av folk som springer in och ut på rummet hela tiden.

Så nu börjar verkligheten...Ammar så mycket jag kan, men det räcker inte alltid till så vi kör ersättning också. Det funkar bra.
Men för att vara helt ärlig är inte denna tid särskilt rolig. Man gör liksom inget annat än ammar, flaskmatar, byter blöja, tröstar och försöker vila mellan varven.
Längtar tills det flyter på bättre och man kan börja komma ut lite.
Som min kollega sa när hon fått sin dotter "I have to be honest with you...they are quite boring" och det håller jag fullständigt med om. Lång blogg första gången och det finns mycket mer att skriva om men det tar vi framöver.
Så här ser Karl ut idag: